Take a photo of a barcode or cover
4.34 AVERAGE
4.34 AVERAGE
Todella hieno työläisromaani ahvenanmaalaisesta torpparielämästä, saariston raskaasta ja kauniista elämästä.
Uusi suomennos on sujuvaa luettavaa, mutta säilyttää ajan ja tyylin hengen. Kiinnostaisi lukea se alkuperäinenkin suomennos, että pääsisi vertaamaan. Mutta hyvä, että tämä julkaistiin uudestaan, sillä vuosisadan alkupuoliskon työväenkirjallisuutta ei voi koskaan lukea tarpeeksi.
Uusi suomennos on sujuvaa luettavaa, mutta säilyttää ajan ja tyylin hengen. Kiinnostaisi lukea se alkuperäinenkin suomennos, että pääsisi vertaamaan. Mutta hyvä, että tämä julkaistiin uudestaan, sillä vuosisadan alkupuoliskon työväenkirjallisuutta ei voi koskaan lukea tarpeeksi.
dark
emotional
informative
reflective
sad
slow-paced
Plot or Character Driven:
Plot
Strong character development:
No
Loveable characters:
Yes
Diverse cast of characters:
No
Flaws of characters a main focus:
No
Började läsa boken helt utan förväntningar, men jag blev absolut inte besviken. Katrina är en otroligt envis karaktär som samtidigt har en enorm styrka. Johan ogillade jag först men när Kartinas känslor för Johan växte så gjorde också mina det.
Flera gånger under läsningen satt jag med tårar i ögonen för att livet var så orättvist eller rörande. Speciellt greps jag av Katrinas kärlek och ömhet mot den sjuke Johan efter att Gustav flugit på honom. Dessa några rader läste jag om och om igen otaliga gånger för de var så rörande:
"Hon hjälpte upp Johan och fick honom ned i gungstolen. Han darrade och snyftade som ett barn. Katrina borstade av hans byxor, lade karamellstruten i hans knä och plockade upp slantarna åt honom." Johan blev illa behandlad av sin son trots att han inte gjort något fel men Katrina var ändå aldrig arg på sonen, hon var väldigt sympatisk.
Detta är enda boken någonsin som väckt så starka känslor och om inte detta är ett tecken på ett utmärkt berättande så vet jag inte vad som är!
Flera gånger under läsningen satt jag med tårar i ögonen för att livet var så orättvist eller rörande. Speciellt greps jag av Katrinas kärlek och ömhet mot den sjuke Johan efter att Gustav flugit på honom. Dessa några rader läste jag om och om igen otaliga gånger för de var så rörande:
"Hon hjälpte upp Johan och fick honom ned i gungstolen. Han darrade och snyftade som ett barn. Katrina borstade av hans byxor, lade karamellstruten i hans knä och plockade upp slantarna åt honom." Johan blev illa behandlad av sin son trots att han inte gjort något fel men Katrina var ändå aldrig arg på sonen, hon var väldigt sympatisk.
Detta är enda boken någonsin som väckt så starka känslor och om inte detta är ett tecken på ett utmärkt berättande så vet jag inte vad som är!
emotional
reflective
medium-paced
Plot or Character Driven:
A mix
Loveable characters:
Complicated
Diverse cast of characters:
No
Content Warnings
Graphic: Ableism, Animal cruelty, Animal death, Child death, Death, Misogyny, Sexism, Terminal illness, Alcohol
Moderate: Body shaming, Bullying, Infidelity, Violence, Pregnancy
Minor: Sexual assault, Medical content, Sexual harassment