Scan barcode
myblomberg's review against another edition
4.0
Alltså. Språket, wow.
Khemiris språk är, precis som vanligt, helt otroligt.
Det är nästan så att historian i sig inte spelar någon roll för språket är så pass fantastiskt.
Jag älskar älskar älskar det.
Sen är historian komisk, gripande och fantastisk den också. Men språket alltså. Det slår allt.
Khemiris språk är, precis som vanligt, helt otroligt.
Det är nästan så att historian i sig inte spelar någon roll för språket är så pass fantastiskt.
Jag älskar älskar älskar det.
Sen är historian komisk, gripande och fantastisk den också. Men språket alltså. Det slår allt.
proudtobeabookaholic's review against another edition
2.0
Till att börja med har jag lite roligt åt pappan/sonen som är pappaledig och hela tiden måste tala om allt han gjort under dagen när hans flickvän och barnens mamma kommer hem från jobbet, precis som om han är någon slags superhjälte. Men snart blir det väldigt tröttsamt. Jag stör mig oftast på pappan/farfar som, trots att han under flera år struntade i sina barn, inte anser att han gjort något fel. Jag önskar att dessa två hade kunnat prata ordentligt med varandra, istället för att låtsas att allt är bra. Men vad hade det då blivit för bok?!
mirjali's review against another edition
4.0
Jag vet inte. När jag började med den här boken gick det otroligt trögt och jag lämnade den på hyllan i ett par månader. Men när jag väl tog upp den igen slukade jag den i ett nafs. Helt plötsligt var den jättebra. Inte genial, men ändå tänkvärd.
Det är svårt att sätta fingret på varför jag gillade den. Men jag blev bekväm i atmosfären, jag gillade leken med de olika perspektiven, och boken var generellt sett skriven på ett övertalande och skickligt sätt.
Pappaklausulen är kort och gott en karaktärsstudie om hur pissigt och otacksamt det kan vara att vara del av en familj.
Det är svårt att sätta fingret på varför jag gillade den. Men jag blev bekväm i atmosfären, jag gillade leken med de olika perspektiven, och boken var generellt sett skriven på ett övertalande och skickligt sätt.
Pappaklausulen är kort och gott en karaktärsstudie om hur pissigt och otacksamt det kan vara att vara del av en familj.
dreesreads's review against another edition
5.0
Fantastic novel from a well-known (in Sweden) writer.
Khemiri uses an unusual style--no one is ever named, they are only named in relation to the others (the daughter who is also a mother; the father who is also a grandfather; the 4-year-old). The paragraphs are long, and the sentences can be.
Many years ago the grandfather who is also a father left his family. He had also left his first family, who are in France. But to keep his Swedish residency, he musty return every 6 months. His son has agreed to put him up for the 10 days or so he is there every 6 months. Over time, both have become very frustrated with this arrangement. In how they talk--or don't--to each other, you can see why the son behaves as he does. He is always trying to do things the right way, to the point of being paralyzed and unable to do anything at all. His father insults him constantly (yet thinks he is joking). The father sees there as being exactly one right way to do anything, and the son has never done it despite trying. Yet the father is the man who left 2 families.
Much of this book is day-to-day life, and it is hysterical. The 3 pages on a morning with a 1- and a 4-year-old was perfect. Been there, done that, laughed a lot. Each of the kids also narrates a short section, which is also interesting. Khemiri gives all the different perspectives and the link together so the reader can see what the characters cannot.
Excellent.
Khemiri uses an unusual style--no one is ever named, they are only named in relation to the others (the daughter who is also a mother; the father who is also a grandfather; the 4-year-old). The paragraphs are long, and the sentences can be.
Many years ago the grandfather who is also a father left his family. He had also left his first family, who are in France. But to keep his Swedish residency, he musty return every 6 months. His son has agreed to put him up for the 10 days or so he is there every 6 months. Over time, both have become very frustrated with this arrangement. In how they talk--or don't--to each other, you can see why the son behaves as he does. He is always trying to do things the right way, to the point of being paralyzed and unable to do anything at all. His father insults him constantly (yet thinks he is joking). The father sees there as being exactly one right way to do anything, and the son has never done it despite trying. Yet the father is the man who left 2 families.
Much of this book is day-to-day life, and it is hysterical. The 3 pages on a morning with a 1- and a 4-year-old was perfect. Been there, done that, laughed a lot. Each of the kids also narrates a short section, which is also interesting. Khemiri gives all the different perspectives and the link together so the reader can see what the characters cannot.
Excellent.
neginreads's review against another edition
emotional
funny
reflective
slow-paced
- Strong character development? Yes
- Loveable characters? Yes
- Diverse cast of characters? Yes
- Flaws of characters a main focus? Yes
4.0
pontuselias's review against another edition
3.0
Kul skriven, blir dock lite väl hånfull mot sina karaktärer. Tar sig dock med förståelsen mot slutet, men då är det nästan för sent
More...