4.3 AVERAGE

challenging emotional inspiring
challenging emotional hopeful informative reflective medium-paced
challenging emotional informative reflective slow-paced
hopeful informative inspiring sad
challenging informative inspiring reflective medium-paced
challenging emotional hopeful informative reflective tense medium-paced
hopeful informative inspiring medium-paced

”Det var väl lätt för Freud och Gustave Le Bon att skriva om folkmassans våld och irrationalitet som ett hot mot civilisationen, men när han upplevde att han löstes upp var det en extatisk, nästan överjordisk känsla. Till och med när folk stupade och dog omkring honom hade han känt att han uppslukades och rycktes med, att han inte längre var en individ utan en del av en oregerlig organism med en egen värdighet och egna begär. Hans skildring av den dagen är inte journalistisk, som Gedyes, utan metafysisk, den förmedlar den upplösning av tid och rum som följer av en radikal förskjutning av medvetandet, från ett jag till ett vi.

’Allt gav efter och överallt öppnade sig osynliga hål. Men sammanhanget i det hela splittrades inte; till och med när man plötsligt fann sig vara ensam någonstans, märkte man hur någonting slet och drog i en. Det kom sig av att man hörde någonting överallt, det låg något rytmiskt i luften, en ond musik. Musik kan man kalla det, man kände att man lyftes upp av den. Jag hade ingen känsla av att jag gick på egna ben. Man befann sig som i en ljudande vind.’”

*

Nina Simone om Lorraine Hansberry:

”Vi pratade aldrig om män eller kläder eller andra betydelselösa saker av det slaget när vi sågs”, berättade Simone om deras berusande vänskap. ”Det var alltid Marx, Lenin, revolutionen — äkta tjejsnack.”

*

”Det är det en kropp kan göra för en annan: att uppenbara en frihet som är kollektiv, som tar sig in under huden.”
challenging funny hopeful informative inspiring reflective medium-paced

Muy acertadas reflexiones sobre la obra de teóricos como Wilhelm Reich, Susan Sontag, Andrea Dworkin para expresar sus opiniones sobre los cuerpos y el dolor. Sí lo recomiendo.

Didn’t quite live up to its incredible set of epigraphs. Last two essays were amazing, a few duds along the way.