Plot or Character Driven: Character

En fint skriven pjäs som jag säkert hade kunnat uppskatta mer om jag inte gjort misstaget att läsa det förfärliga förordet… att missförstå sina egna karaktärer så enormt är en konst i sig.

LOL WUT.

tealeftovers's review

3.25
funny reflective sad fast-paced
Plot or Character Driven: Character
Strong character development: No
Loveable characters: No
Diverse cast of characters: No
Flaws of characters a main focus: Yes
emotional tense medium-paced
Plot or Character Driven: Character
Strong character development: Yes
Loveable characters: No
Diverse cast of characters: No
Flaws of characters a main focus: Yes
mangopeachtea's profile picture

mangopeachtea's review

4.0

 Jag tror inte att det är så stor skillnad som man tror mellan människor och människor 

I think this is one of the plays we read in high school.
dark emotional tense slow-paced
Plot or Character Driven: Character
Strong character development: Complicated
Loveable characters: No
Diverse cast of characters: No
Flaws of characters a main focus: Yes

he really thought he did something there, didn't he?

Anton säger denna boken känns stressad, jag håller delvis med. Men jag tolkar att en stor del av denna boken är skriven före denna boken. Med andra ord, detta är av en 400 sidor roman, är detta den sista 20 sidorna. Det är känslosamt och stressat, jag tyckte verkligen om relationen mellan Jean och Julie, det var en plågsam relation, Jean ville bort, Julie ville ”bort”.

Hela temat är: ”han stiger medans hon faller”, samt: ”lek inte med elden”, och sedan en slags klasskamp, för hon, pågrund av hennes klass har aldrig känt sig hemma eller eget, därför så mår hon kasst. Medans Jean har inte haft det, varit från den andra sidan av klass skillnaden, och därför har en anledning att stiga högre och leva.

Implicit så händer mycket annat, om jag inte har fel så blir Jean ”förförd”, men det verkar som Jean är i kontroll då han vill stiga upp i världen, samt hans roll i hennes självmord i slutet. I slutet så ger Jean henne tillbaka ett rakblad och sedan går hon ut för att prata med Greven, så man antar att hon tar självmord, och effektivt lyckas falla—falla hela två meter under!

Jag läste denna boken på 50 minuter, det var bara 60 sidor, den var rolig att läsa, den är i tre/fyra delar, men det fokuserar främst på en konversation mellan Jean och Julie. Sedan finns det mycket bakom denna drama, som Jeans uppväxt, och Julies uppväxt, det verkar även som att de har känt varandra ett tag. Iallafall, rolig drama, det tredje dramat jag läser!