A review by linnjbookis
Hemmet by Mats Strandberg, Agnes Broomé

3.0

Än en gång har jag försökt läsa en Mats Strandberg roman och jag kom igenom, men blev så trött i huvudet med alla karaktärer (det är onödigt för många karaktärer tycker jag och visserligen desto mer desto bättre säger man, men inte i dessa romaner som Strandberg skriver, önskar att det var färre helt enkelt). Smaken av skräck fanns dock och det är väldigt likt med romanen Färjan. Ack så var det knepigt att tycka om boken.

Huvudkaraktären Joel som är bög, före detta missbrukare och är lite barnslig trots sin höga ålder, uppvisar inga som helst hjältemod i boken, utan är bara störig i min mening. Visst är han huvudkaraktären men han kunde väl ansträngas till något bättre?!
Nina å andra sidan har en make hon inte är kär i, men som hon på något mirakulöst sätt ändå är tillsammans med och fått?! Och en son, som man bara får höra om i 1 sida?! Woow... Onödigt att ha med honom om han inte ens har en del i boken, visst var det graviditeten som splittrade Nina och Joels vänskap och framtid som musiker, men ändå!

Så en stor hög med blaska när det kommer till backstory i boken. Man hade seriöst kunnat skippa det och bara dykt djupare inom skräcken. Om det hade hänt mer läskiga saker på äldreboendet och sedan hade det hänt saker hos Nina och Joel, ja då hade det kanske blivit en bättre roman (i min åsikt). Nåja... jag har då inte njutit så värst över skräckromanerna Mats skriver, men hans barnbok (Monster i Natten) var i mina ögon en dunder succé och det är därför jag läst hans andra böcker, för att se vad som gjorde honom till en bra barnboksförfattare men en usel romanförfattare. I min åsikt då! Och mitt svar är att han skriver med för många synvinklar och har för många onödiga karaktärer. I en barnbok fungerar det på ett annat sätt. Visserligen fortfarande för många onödiga karaktärer (vilket kan ge en bild av att alla har en del i något, men i en roman blir det bara jobbigt att hålla reda på saker och ting). Slutligen. Jag hoppas inte på mer skräckromaner från Mats, utan mer barnböcker. Eller Fantasy...

Det ovan skrev jag väl någongång 2020-2021 och jag kan inte helt stå bakom det jag tänkte då. 2023 tänker jag mer objektivt att bara analysera vad jag gillar, ogillar och vad för genre berättelsen kan hamna i för ramar.