Take a photo of a barcode or cover
mumrik 's review for:
The Charioteer
by Mary Renault
Tror inte jag kan sätta ett betyg på denna eftersom det var ganska mycket som jag inte riktigt förstod, vilket har att göra med sättet boken är skriven på. Engelskan var också ganska svår för mig, det förekom t.ex. många uttryck som jag inte hört förr och även en del uttryck från brittisk slang (tror jag?). Ibland fick jag också känslan av att karaktärerna pratade "i kod" eller att mycket var outtalat eller bara antytt, så jag var ibland tvungen att tolka lite för att försöka förstå vad karaktärerna egentligen säger/tänker. Jag kunde sluta mig till en del, men jag tror att en stor del "went over my head". (Och efter ett tag tröttnade jag på att försöka tolka vad som sades.) Det hade kanske varit bra om jag hade kunnat läsa denna bok i svensk översättning, det hade säkert förenklat en hel del.
Ibland var det också så att karaktärerna pratade om en annan karaktär och jag visste inte riktigt vem den karaktären var, och då var det också svårt att hålla upp intresset. Ibland var läsupplevelsen lite som att lyssna på en konversation vars sammanhang man inte känner till.
Jag visste inte heller hur jag skulle tolka symbolismen, t.ex. vad "the charioteer" står för i boken.
Jag funderade på att DNF:a boken eftersom jag kände att jag inte fick ut något av den, men jag beslöt mig ändå för att läsa färdigt den eftersom jag hört så mycket bra om den och jag tänkte att jag kanske skulle ändra åsikt. Nu i efterhand vet jag inte om det var värt det, boken var trots allt över 400 sidor lång. Beskrivningen av handlingen på baksidan av boken lät intressant, men jag tyckte i slutändan att boken var ganska tråkig och att det inte hände så mycket intressant.
Det fanns i alla fall en del fina formuleringar som jag noterade:
Ibland var det också så att karaktärerna pratade om en annan karaktär och jag visste inte riktigt vem den karaktären var, och då var det också svårt att hålla upp intresset. Ibland var läsupplevelsen lite som att lyssna på en konversation vars sammanhang man inte känner till.
Jag visste inte heller hur jag skulle tolka symbolismen, t.ex. vad "the charioteer" står för i boken.
Jag funderade på att DNF:a boken eftersom jag kände att jag inte fick ut något av den, men jag beslöt mig ändå för att läsa färdigt den eftersom jag hört så mycket bra om den och jag tänkte att jag kanske skulle ändra åsikt. Nu i efterhand vet jag inte om det var värt det, boken var trots allt över 400 sidor lång. Beskrivningen av handlingen på baksidan av boken lät intressant, men jag tyckte i slutändan att boken var ganska tråkig och att det inte hände så mycket intressant.
Det fanns i alla fall en del fina formuleringar som jag noterade:
He had made, as he lay looking at the night-light's quivering circle on the ceiling, a strange and solemn discovery. It had come to him that no one would ever look from these eyes but he: that among all the lives, numerous beyond imagination, in which he might have lived, he was this one, pinned to this single point of infinity; the rest always to be alien, he to be I. (s. 9)
Externally, seven years was half a lifetime. He had grown in them from a boy to a man; he had met pain and fear, love and death; his comrades had been men for whom his old world had not at any time existed. (s. 340)
At some stage of a broken midnight conversation, he had said, 'I've often had a feeling that there's nowhere I really belong.' He had hardly known himself what he wanted; but Ralph had said, without a moment's hesitation, 'You belong with me. As long as we're both alive, this will always be your place before anyone else's. That's a promise.' His voice had been free of emotion, almost businesslike. He might have been speaking to his lawyer about his will. (s. 350)
När Ralph citerar Platon:
"If a city or an army could be made up only of lovers and their beloved, it would excel all others. For they would refrain from everything shameful, rivalling one another in honour; and men like these, fighting at each other's side, might well conquer the world. For the lover would rather be seen by anyone than by his beloved, flying or throwing away his arms; rather he would be ready a thousand times to die." (s. 362)