Scan barcode
A review by chrisu12
Kaninjägaren by Lars Kepler
4.0
Ytterligare en stark bok av Kepler. Det har gått två år sedan den senaste boken, men huvudpersonen Joona Linna är tillbaka tillsammans med Saga Bauer från Säpo för att lösa ett av de häftigaste fallen hittills.
Boken har åter igen ett högt tempo och snabbt språk och dialoger, vilket gör boken väldigt lättläst. Fallet känns större än i tidigare böcker, mördaren har en plan, vilket leder till en känsla av brådska genom hela boken. Saga Bauer tar en lugnare roll i denna bok, hon är med en del i början och har ett sidouppdrag i slutet av boken, men jag skulle gärna ha sett mer av henne. Den nya sidokaraktären som dras in i handlingen, Rex, är en helt intressant karaktär som kämpar med sin kariärr, alkohol med mera, samtidigt som han försöker knyta kontakt med sin son. Jag hade mina aningar om vem mördaren var, men det visade sig faktiskt att jag hade fel, dock blev jag inte helt överraskad.
Joona Linna är som sagt alltid bra, jag gillar hur hans story sakta med säkert går vidare, trots att han som karaktär inte utvecklas mycket från bok till bok. En svaghet i denna bok är hur dom lyckas identifiera mördaren, vilket känns lite överdrivet, som något från en dålig spionfilm. Hoppeligen hittar Kepler bättre och mer verklighetstrogna sätt att föra storyn framåt i kommande böcker. En stor styrka i denna bok är att se hur handlingar har konsekvenser. Rex son Sammy verkar inte må helt bra och är osäker och lite bitter på Rex, vilket beror på Rex frånvaro i hans liv samt hans alkoholism och omognad. Man märker också att vissa personer har påverkats hårt i sitt liv av tidigare händelser som nämns i boken, vilket är ett väldigt verklighetstroget tillägg av Kepler enligt mig
Boken har åter igen ett högt tempo och snabbt språk och dialoger, vilket gör boken väldigt lättläst. Fallet känns större än i tidigare böcker, mördaren har en plan, vilket leder till en känsla av brådska genom hela boken. Saga Bauer tar en lugnare roll i denna bok, hon är med en del i början och har ett sidouppdrag i slutet av boken, men jag skulle gärna ha sett mer av henne. Den nya sidokaraktären som dras in i handlingen, Rex, är en helt intressant karaktär som kämpar med sin kariärr, alkohol med mera, samtidigt som han försöker knyta kontakt med sin son. Jag hade mina aningar om vem mördaren var, men det visade sig faktiskt att jag hade fel, dock blev jag inte helt överraskad.
Joona Linna är som sagt alltid bra, jag gillar hur hans story sakta med säkert går vidare, trots att han som karaktär inte utvecklas mycket från bok till bok. En svaghet i denna bok är hur dom lyckas identifiera mördaren, vilket känns lite överdrivet, som något från en dålig spionfilm. Hoppeligen hittar Kepler bättre och mer verklighetstrogna sätt att föra storyn framåt i kommande böcker. En stor styrka i denna bok är att se hur handlingar har konsekvenser. Rex son Sammy verkar inte må helt bra och är osäker och lite bitter på Rex, vilket beror på Rex frånvaro i hans liv samt hans alkoholism och omognad. Man märker också att vissa personer har påverkats hårt i sitt liv av tidigare händelser som nämns i boken, vilket är ett väldigt verklighetstroget tillägg av Kepler enligt mig