A review by stormen
Kalmars jägarinnor by Tove Folkesson

3.0

Jag vill älska Folkessons jägarinnor, men jag vet inte om det handlar om att jag inte var en av dem, att jag inte kom nära dem eller ens vågade andas i samma rum som dem, eller om det är att jag inte längre är kvar i en tid då jag intresserar mig för vad min egen jägarinna hade gjort. Läser ju hellre framåt än bakåt. Eller om barndomar som är långt ifrån min egen. Vill sällan känna igen mig i litteraturen. Även om det är det jag beklagar mig över ovan. Nej, mitt ointresse för tonåren består.