lunaseline 's review for:

Stella Maris by Cormac McCarthy

2.0

---

Som jag våndades över den här recensionen! Dels hela "hur ska jag kunna ta tillbaka allt jag sa om "The Road" och "The Outer Dark" och om att McCarthy inte var för mig"?-grejen. Dels hela "visst var det den här romanen alla andra tyckte var sämst?"-grejen. Jag hade försvar för varför jag gick igång på allt det pretentiösa, filosof-namedroppandet ("Sofies värld var en av de första icke-deckarna jag läste som barn!"), jag highlightade alla stycken som fick mig att le för att de var så snygga, funderade på hur jag skulle förklara hur jag avgudade Alicia (trots att hon inte äter). o.s.v. o.s.v.
Sen var det 40 sidor kvar och Cormac gjorde sig helt brutalt tillkänna igen.
J-kla äckelgubbe (får man kanske inte säga om någon som gått bort nyligen...?)
Det är som med "Sockerormen"; En etta eller femma-bok, båda lika nära till hands - förutom att Smirnoff redan hade vunnit mitt hjärta med sina tidigare böcker, till skillnad från gubben.
Det blir en tvåa för att han inte ska dra ner mitt medel allt för mycket. (och för att det var så fint så länge det varade....)