A review by stormen
Nuckan by Malin Lindroth

3.0

Lyssnat. Många håller inte med, men det är något särskilt med författarinläsningen. Just i fallet Malin Lindroth passar det texten. Inte alltid en självklarhet men det är Nuckans text och den bör läsas av henne själv. Nuckan är förstås kanske inte singular även om det är själva hennes poäng - relationerna. Någonting skaver såklart. Det som är så märkligt är hur heterosamhet som förväntan på många sätt, och här har faktiskt Lindroth själv förekommit den lesbiska aspekten, är kärlek och annat är Annat. Nuckans själva existens kräver att vi lever i en värld där heterosexualitet är en självklarhet. Hon är en sorts kvinna, som förhåller sig till mannen som det första. Kan en lesbisk vara nucka? Jag vet inte. Det framstår som tydligt att hon inte kan vara det. Samtidigt är det kanske det vi alla är, vi som väljer bort män? Lindroths text fick mig framförallt att börja fundera över tvåsamhet och vart vi riktar våra begär och våra känslor. Nuckan, liksom Haggan, är för mig tyvärr allt för hetero för att jag ska känna den där Aha!-känslan (jag har även hört att Agnes Lidbeck skapat Aha! - känslor?? Heteros. Sjuka typer), även om Lindroths text förde mig vidare i tanken var det mot andra mål.