Scan barcode
A review by proudtobeabookaholic
Min lyckliga plats by Emily Henry
emotional
hopeful
lighthearted
reflective
slow-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? Yes
- Loveable characters? Yes
- Diverse cast of characters? Yes
- Flaws of characters a main focus? Yes
4.0
Harriet och Win är det perfekta paret. Tills för fem månader sen, när Win plötsligt gjorde slut efter 8 år tillsammans. Harriet är så förkrossad att hon inte ens talar om det för sina bästa vänner. Men när vännerna träffas för sin årliga vecka i Maine måste hon och Win låtsas att de fortfarande älskar varandra, för att inte förstöra deras vänners överraskningsbröllop.
Jag har länge tänkt läsa något mer av Emily Henry sedan jag läste "Bokälskare" och nu blev det äntligen av. Från början tyckte jag att premissen var alltför orealistisk och löjlig. Varken Harriet eller Win berättar om uppbrottet för vänner och familj och istället för att ta chansen och berätta när alla vänner är samlade så väljer de att fortsätta charaden?! Hur trovärdigt är det? Jag lät ljudboken vila ett tag medan jag funderade på om jag ville fortsätta eller inte. När jag väl plockade upp den för att ge den en chans till så lyssnade jag klart i en sittning!
Ja, jag tycker fortfarande att premissen är orealistisk. Boken växlar mellan nutid och dåtid och jag fortsatte för att jag ville veta hur Harriet och Win träffades och blev ett par (dåtid). Vi får historien genom Harriets synvinkel och eftersom hon inte vet varför Win gjorde slut så vet inte läsaren det heller, och det gjorde mig också tillräckligt nyfiken för att fortsätta. Sedan förälskade jag mig i Win och då var det kört!
Det här är feel good, där både kärlek och vänskap står i centrum. Men det är även ett sökande efter vem man är och vad man vill i livet - för flera av karaktärerna. Om att våga gå sin egen väg istället för vad andra förväntar sig av en. Jag skulle säga att alla vänner genomgår någon form av förändring, men Harriets utveckling är den jag tycker är mest intressant och tankeväckande. Och sa jag att jag blev kär i Win?
Jag har länge tänkt läsa något mer av Emily Henry sedan jag läste "Bokälskare" och nu blev det äntligen av. Från början tyckte jag att premissen var alltför orealistisk och löjlig. Varken Harriet eller Win berättar om uppbrottet för vänner och familj och istället för att ta chansen och berätta när alla vänner är samlade så väljer de att fortsätta charaden?! Hur trovärdigt är det? Jag lät ljudboken vila ett tag medan jag funderade på om jag ville fortsätta eller inte. När jag väl plockade upp den för att ge den en chans till så lyssnade jag klart i en sittning!
Ja, jag tycker fortfarande att premissen är orealistisk. Boken växlar mellan nutid och dåtid och jag fortsatte för att jag ville veta hur Harriet och Win träffades och blev ett par (dåtid). Vi får historien genom Harriets synvinkel och eftersom hon inte vet varför Win gjorde slut så vet inte läsaren det heller, och det gjorde mig också tillräckligt nyfiken för att fortsätta. Sedan förälskade jag mig i Win och då var det kört!
Det här är feel good, där både kärlek och vänskap står i centrum. Men det är även ett sökande efter vem man är och vad man vill i livet - för flera av karaktärerna. Om att våga gå sin egen väg istället för vad andra förväntar sig av en. Jag skulle säga att alla vänner genomgår någon form av förändring, men Harriets utveckling är den jag tycker är mest intressant och tankeväckande. Och sa jag att jag blev kär i Win?
Content Warnings
Graphic: Alcohol
Moderate: Drug use, Sexual content, and Death of parent
Minor: Pregnancy