sofiaswingstedt 's review for:

Trollvinter by Tove Jansson
5.0

Trollvinter är väl mest intressant om man läser den med utgångspunkt i naturens effekt på karaktärerna, Mumin som möter snön med melankoli och Lilla My som ser den som möjligheter till nöje. Naturen är farlig, hindersam, stilla och trevlig, destruktiv, främmande, eller om Too-Tikki kanske hade sagt, den bara är. Vi finner ett par gånger ett möte med sin urnatur, Mumin som med skepsis möter sin förfader och kommer överens med den först då han börjat acceptera vintern, och lille hunden Ynk som romantiserat sin koppling till vargarna, hundars ursprung, men som istället finner dem skrämmande när det väl kommer till kritan. Ja, en ekokritisk analys av denna roman vore helt klart intressant.

Men jag läser den också med stort nöje eftersom det här är en av de historier som utvecklar Mårran, och som låter henne vara något annat än bara ett hot.

Underbar läsning, som alltid med Tove Jansson.