A review by lunaseline
Midnight Is the Darkest Hour by Ashley Winstead

3.0

Jag sitter och pratar med min bror om hur skolbarn idag inte känner igen berättelsestrukturer eller läsförståelseledtrådar ens om man kastar det i ansiktet på dem.
Sen läser jag Winsteads mörka kriminalroman om Twilight-besatthet, vampyr-proxy-personer, drognätverk tillika bikergäng, sekter tillika kristna kyrkor, naiva by-flickor som egentligen är vuxna, psykopatliknande hämndbehov, träskmarkslegender, oxy-epidemin, pedofili, barnmisshandel, inbrott... och tänker trött "Jaha, det här har man ju läst förr".
Jag och dagens skolbarn har väldigt lite gemensamt, med andra ord.
Och även om jag är orolig för deras bristande förötåelseförmåga är jag inte helt säker på att det alltid är roligare att ha läst mer.
Midnight... är lite halvrolig att läsa till att börja med, men jag tröttnar ganska snart och tycker det är för mycket. Winstead får ihop det, och får till slutet, så jag kan egentligen inte klaga. Men själv behöver jag inte få allt kastat i ansiktet, liksom.