You need to sign in or sign up before continuing.
Take a photo of a barcode or cover
3.51 AVERAGE
3.51 AVERAGE
dark
funny
sad
fast-paced
Plot or Character Driven:
Character
Strong character development:
Yes
Loveable characters:
Yes
Diverse cast of characters:
N/A
Flaws of characters a main focus:
Yes
This book was the last book Charles Bukowski had published before his death. I enjoyed it, because I am a huge fan of his writing, and find him hilarious, dark, inspirational as an author. This book is a quick read, I read it over the weekend. It is fast paced, totally surreal, and will appeal to people who like books like Naked Lunch, Fear and Loathing In las Vegas and so on. It is based around a character called Nick Belane, a private detective in Hollywood. He is also an alchoholic and plagued by bad luck with women, money, horses and so on. He takes on a number of bizarre and surreal cases that seem to interlock with each other as the story goes on. The story for example includes a character called Lady Death and also a space alien called Jeannie Nitro! As ever his dialogue is fast, funny and provocative. I simply want to stop and write down quotes, as some of the things he writes are so brilliant. It's not my favourite of his books, hence four stars instead of five, but I still enjoyed every page.
Why did I read Charles Bukowski? I looked into my friend's bookcase and I saw Pulp by Charles Bukowski. I didn't know much about him. Only that he was a writing wino, who complained about everything in the world because he thought it would make him look cool. You know I could understand and tolerate Vonnegut's cynical writing and strutting his vices, failures and short comings because he was in the war and shell-shock does bad things to people. But why should Bukowski get a pass for his misanthropic pose? It's so clear it's only misery-makes-money kind of attitude. So I thought that when I'm gonna have disdain for Charles Bukowski, It should be at least informed disdain. That and the book was short.
More on my blog http://sonaoclock.blogspot.se/2017/07/charles-bukowski-pulpskvar-1994.html
More on my blog http://sonaoclock.blogspot.se/2017/07/charles-bukowski-pulpskvar-1994.html
fast-paced
“Sabe, eu vejo um garoto de entregas no supermercado empacotado minhas compras, depois o vejo enfiando a si mesmo na própria cova, junto com o papel higiênico, a cerveja e o peito de frango.”
A irreverência do Velho Safado,Bukowski, em sua melhor forma, somado aos arquejos da vida, e diria mais, de mim mesmo.
A irreverência do Velho Safado,Bukowski, em sua melhor forma, somado aos arquejos da vida, e diria mais, de mim mesmo.
funny
mysterious
tense
fast-paced
Plot or Character Driven:
A mix
Strong character development:
No
Loveable characters:
No
Diverse cast of characters:
Yes
Flaws of characters a main focus:
Yes
Gracioso, su obscenidad me parece muy divertida. Tiene sus cosas raras típicas de Bukowski, pero por lo general me parece un buen libro.
Tack MFdoom och Bukowski-intervjuer för att inspirationen att köpa o läsa lite fylle-litteratur
Charles Bukowski generella åsikter om skrivande och prosa är fräscha och nytänkande på ett väldigt lättsamt sätt. (Provocerande) Det är ordet som beskriver det bäst faktiskt: lättsamt. Vi har turen att ha intervjuer på honom själv när han säger exakt vad han menar och det är grymt. Jag känner dock att denna lättsamma underhållning, även i Bukowskis sista bok, saknar djupet jag annars letar i läsande.
Berättelser borde vecklas ut naturligt och allting ha något som håller läsaren kvar. Det borde vara att något händer och sen konsekvenserna av det tills boken är slut. Nick Belane agerade knappt i boken. Det är alltid någon som ringer honom eller ger han alla ledtrådar eller bara dyker upp med svaret. Det enda Nick faktiskt gör är att dricka, bli arg och skjuta folk och ser det som att vara en bra detektiv. Och självklart, jag förstår att det är meningen att huvudkaraktären ska vara lat, men det får boken att bli svårare att bli intresserad av, även fast dess kvickhet och lättsamhet. I stort är boken ungefär vad Bukowski verkar ha velat göra på dödsbädden. Förorden var dock grymma. Värdefullt att läsa igen när man var på andra sidan berättelsen.
Men jag borde gilla det här. En galen, sann no-fucks given skitroman som för evigt kommer förvirra läsare av Bukowski. Som om någon kan veta vad som verkligen är inom en människa när inget är mellan den och sanningen. skit detsamma liksom. Han ville väll ha lite kul innan slutet. Han kanske visste hur många frågetecken detta skulle skapa. Han kanske hade hjärnskador från allt drickande och behandling. Jag har ingen aning. Konstig första bok att börja med av honom, kanske?
Vad vet jag.
Förorden av Jacob Härnqvist är grymma. Bukowskis svarta får.
Utöver den unika språkmelodin och berättelsestrukturen i boken var väldigt uppfriskande att se någon som var så ärlig med sitt hälsokapital. Utöver pengar status är en sak från människor som anser sig bättre än andra ibland skryta om hälsa. Det är så stor del av våra liv att vi måste äta bra och röra på oss, som är sant, men det är så uppfriskande med någon som inte prenumererar på de
Vad är ett liv ändå liksom? Vi kanske ändå dör i en olycka eller sjukdom oavsett vår hälso-ambition. Om man inte samlar på något som pengar, erfarenhet, kunskap eller liknande, varför inte bara njuta och göra exakt vad man känner för.
Med det sagt så är alkolism något av det vidrigaste i samhället idag.
Kolla på nästa intervju nu.
Charles Bukowski generella åsikter om skrivande och prosa är fräscha och nytänkande på ett väldigt lättsamt sätt. (Provocerande) Det är ordet som beskriver det bäst faktiskt: lättsamt. Vi har turen att ha intervjuer på honom själv när han säger exakt vad han menar och det är grymt. Jag känner dock att denna lättsamma underhållning, även i Bukowskis sista bok, saknar djupet jag annars letar i läsande.
Berättelser borde vecklas ut naturligt och allting ha något som håller läsaren kvar. Det borde vara att något händer och sen konsekvenserna av det tills boken är slut. Nick Belane agerade knappt i boken. Det är alltid någon som ringer honom eller ger han alla ledtrådar eller bara dyker upp med svaret. Det enda Nick faktiskt gör är att dricka, bli arg och skjuta folk och ser det som att vara en bra detektiv. Och självklart, jag förstår att det är meningen att huvudkaraktären ska vara lat, men det får boken att bli svårare att bli intresserad av, även fast dess kvickhet och lättsamhet. I stort är boken ungefär vad Bukowski verkar ha velat göra på dödsbädden. Förorden var dock grymma. Värdefullt att läsa igen när man var på andra sidan berättelsen.
Men jag borde gilla det här. En galen, sann no-fucks given skitroman som för evigt kommer förvirra läsare av Bukowski. Som om någon kan veta vad som verkligen är inom en människa när inget är mellan den och sanningen. skit detsamma liksom. Han ville väll ha lite kul innan slutet. Han kanske visste hur många frågetecken detta skulle skapa. Han kanske hade hjärnskador från allt drickande och behandling. Jag har ingen aning. Konstig första bok att börja med av honom, kanske?
Vad vet jag.
Förorden av Jacob Härnqvist är grymma. Bukowskis svarta får.
Utöver den unika språkmelodin och berättelsestrukturen i boken var väldigt uppfriskande att se någon som var så ärlig med sitt hälsokapital. Utöver pengar status är en sak från människor som anser sig bättre än andra ibland skryta om hälsa. Det är så stor del av våra liv att vi måste äta bra och röra på oss, som är sant, men det är så uppfriskande med någon som inte prenumererar på de
Vad är ett liv ändå liksom? Vi kanske ändå dör i en olycka eller sjukdom oavsett vår hälso-ambition. Om man inte samlar på något som pengar, erfarenhet, kunskap eller liknande, varför inte bara njuta och göra exakt vad man känner för.
Med det sagt så är alkolism något av det vidrigaste i samhället idag.
Kolla på nästa intervju nu.
adventurous
mysterious
fast-paced
Plot or Character Driven:
A mix
Strong character development:
No
Loveable characters:
No
Diverse cast of characters:
Yes
Flaws of characters a main focus:
Yes
حسه پوچی بهم دست میداد وقتی میخوندمش. همش افسردگی بود. نصفه کتابو به زور خوندم، نشد تمومش کنم. اصلا دوستش نداشتم:(