Take a photo of a barcode or cover
3.48 AVERAGE
3.48 AVERAGE
Idk… was just a bit boring.
And the plot twists made no sense. Felt like there was random things in there to try throw you off and have this grand reveal! But no… I wasn’t really shocked / didn’t really care.
And the plot twists made no sense. Felt like there was random things in there to try throw you off and have this grand reveal! But no… I wasn’t really shocked / didn’t really care.
emotional
tense
medium-paced
Plot or Character Driven:
Plot
Strong character development:
No
tense
fast-paced
Plot or Character Driven:
Character
Strong character development:
Yes
Loveable characters:
Complicated
Diverse cast of characters:
Yes
Flaws of characters a main focus:
Yes
fast-paced
Good Beach Read
This story, in my opinion, shows human nature at its worst. We can convince ourselves to believe almost any to make the events match the reality we want.
This story, in my opinion, shows human nature at its worst. We can convince ourselves to believe almost any to make the events match the reality we want.
I couldn't like any character in this book. I'd like to give it a 2.5 but that's not possible.
This book was okay, nothing less or more. I would call it a H&D-book: hump & dump. I will have forgotten about its content by tomorrow, and that is ok. It gets a weak 3 from me.
The Hunting Party plus Anatomy of a Scandal (plus lite The Whisper Network).
Eller: En sån här bok som en hade gillat mer om man läst DEN först.
McGowan är en duktig författare (snäppet över Foley, snäppet under Vaughn, försöker inte ens vara lika smart som Baker) och jag gillade den första delen i hennes Nordirländska deckarserie. Men här går hon alltså på rätt upptrampande vägar, och gör det inte tillräckligt snyggt för att det ska tillföra något - mer än en stunds lättläst dramatik. Vilket såklart inte är helt fy skam.
Upplägget och miljön är bra, och Oxbridge-temat hanteras härligt respektlöst (sådär som vi som inte gått på några mytomspunna skolor gillar). Tonårsdottern känns trovärdig, likaså hennes relation till sin mor. Mamman själv dock - bokens jag-person, funkar inte fullt ut. Hon är obehagligt godtrogen, samtidigt som hon agerar inkonsekvent och rätt irriterande. Relationerna inom det s.k. kompisgänget är inte heller helt trovärdiga, och "the one that got away"-grejen blir lite smetig. (Dessutom: bara för att en av killarna drog till Sverige efter examen är det inte jätterimligt att han kommer tillbaka som en senig skogsman-slash-strömmingfiskare medan alla de andra är "vanliga britter". Scandi-exotisism, suck.)
Upplösningen kunde ha varit smartare.
Men vi lär inte vara färdiga med temat kring sexuella övergrepp och mäns/pojkar privilegium än (vilket vi kanske aldrig borde?), och den här boken är inte det sämsta exemplaret.
Eller: En sån här bok som en hade gillat mer om man läst DEN först.
McGowan är en duktig författare (snäppet över Foley, snäppet under Vaughn, försöker inte ens vara lika smart som Baker) och jag gillade den första delen i hennes Nordirländska deckarserie. Men här går hon alltså på rätt upptrampande vägar, och gör det inte tillräckligt snyggt för att det ska tillföra något - mer än en stunds lättläst dramatik. Vilket såklart inte är helt fy skam.
Upplägget och miljön är bra, och Oxbridge-temat hanteras härligt respektlöst (sådär som vi som inte gått på några mytomspunna skolor gillar). Tonårsdottern känns trovärdig, likaså hennes relation till sin mor. Mamman själv dock - bokens jag-person, funkar inte fullt ut. Hon är obehagligt godtrogen, samtidigt som hon agerar inkonsekvent och rätt irriterande. Relationerna inom det s.k. kompisgänget är inte heller helt trovärdiga, och "the one that got away"-grejen blir lite smetig. (Dessutom: bara för att en av killarna drog till Sverige efter examen är det inte jätterimligt att han kommer tillbaka som en senig skogsman-slash-strömmingfiskare medan alla de andra är "vanliga britter". Scandi-exotisism, suck.)
Upplösningen kunde ha varit smartare.
Men vi lär inte vara färdiga med temat kring sexuella övergrepp och mäns/pojkar privilegium än (vilket vi kanske aldrig borde?), och den här boken är inte det sämsta exemplaret.
challenging
mysterious
tense
fast-paced
Plot or Character Driven:
A mix
Strong character development:
Yes
Loveable characters:
Complicated
Flaws of characters a main focus:
Yes
mysterious