4.01 AVERAGE

challenging dark reflective tense slow-paced
Plot or Character Driven: Character
Strong character development: No
Loveable characters: No
Diverse cast of characters: No
Flaws of characters a main focus: Yes
challenging dark mysterious reflective sad tense medium-paced
Plot or Character Driven: A mix
Strong character development: No
Loveable characters: No
Diverse cast of characters: Yes
Flaws of characters a main focus: Complicated
challenging dark reflective tense slow-paced
Plot or Character Driven: Plot
Strong character development: No
Loveable characters: No
Diverse cast of characters: Complicated
Flaws of characters a main focus: No
adventurous dark funny tense fast-paced
Plot or Character Driven: A mix
Strong character development: Yes
Loveable characters: Complicated
Diverse cast of characters: No
Flaws of characters a main focus: No

Amazing and brutal, the chaos and violence beneath the American civilization, one of my favorite books ever.

Någon har sagt dekonstruerad western och jag säger kanske kondenserad. Vi följer the kid, men det är ändå en utomstående berättare, en slags fluga på väggen eller lus i hatten om man kan tänka sig det och att denna lus är en dystopiskt sinnad naturlyriker. Det är en studie i meningslöst våld och delvis berättigat våld men mest det första. Det är överdrivet och draget till sin spets och svårt att tro på, men det spelar ingen större roll. Cormac McCarthy är också uppenbart väldigt förtjust i sin thesaurus, kanske är det hans bibel och snuttefilt? En hel del går över mitt huvud, vilket beror på att jag inte ids konsultera vartenda ord, och där skyller jag mig själv. Den övergripande stämningen hänger jag dock med i, och eftersom det är mer vibe och no plot basically så gör det inte så mycket. Vad är grejen med att han skriver vandringsromaner? Allt jag läst av honom har varit en roadtrip. Grunderna ungefär desamma men platsen och karaktärerna och tiden, ibland även perspektivet, skiftar (i alla många tre jag läst, ska sägas). Det har suckats en hel del över det extremt manligt kodade våldsfrosseriet, som också är ett frosseri i mansideal. Frosseri, vältrande, eller leder det till något? Jag tror inte det är meningen att det ska göra det, det ska bara vara detta överdrivna koncentrat av westernskildringar. Gillar jag det? Ärligt talat blir jag nog less rätt snabbt, och det distanserade perspektivet (och alla svåra ord) gör att jag har svårt att få ut så mycket nöje av det som skulle ha kunnat vara min behållning; språket och målandet med det. Kan nog bli bättre med en omläsning, men det får nog dröja. 

Läsprojekt: #1001booksyoumustreadbeforeyoudie och en buddyread med Emil, men vi har inte hunnit snacka om den så kanske tillkommer några reflektioner.
challenging dark mysterious tense slow-paced
Plot or Character Driven: Plot
Strong character development: Complicated
Loveable characters: No
Diverse cast of characters: No
Flaws of characters a main focus: Complicated

Damn
dark mysterious reflective sad tense medium-paced
Plot or Character Driven: Character

Insane
dark mysterious reflective tense slow-paced
Plot or Character Driven: Character
Strong character development: Complicated
Loveable characters: No
Diverse cast of characters: No
Flaws of characters a main focus: Yes

An insanely bleak and ruthless odyssey along the Texas-Mexico border. The Judge, the kid, John Joel Glanton and Toadvine all being very compelling characters, a bit of a hard read at times but the way McCarthy wrote this novel astounded me from start to finish, excited to read again in the future