Take a photo of a barcode or cover
Emma, Emma, Emma... such is human nature to always want more, but at least you are not wanton anymore. Through your death I hope you find peace and happiness with what you have.
This book was delightful and just goes to show you should enjoy what you have, because in the end we all go the same way.
This book was delightful and just goes to show you should enjoy what you have, because in the end we all go the same way.
dark
sad
slow-paced
Plot or Character Driven:
Character
Strong character development:
Complicated
Loveable characters:
No
Diverse cast of characters:
No
Flaws of characters a main focus:
Yes
Zzzzzzz. Classics are just not my jam, mostly because it's a whole lot of words that basically say nothing just to sound fancy. And a French translation is probably worse. The storyline itself was fine, Emma is a terrible human being.
Flaubert lär ha slagit vad med sina vänner om att han kunde skapa stor litteratur av det mest simpla och vardagliga ämne. Att döma av den betydelse litteraturhistoriker gett boken kan man nog lugnt säga att han lyckades. Den franska samtidens mottagande var ljumt, men efter att författaren åtalats (men frikänts) för oanständighet, fick den en hel del nyfikna läsare. Romanen är en korsbefruktning mellan satir, svulstig romantik, och detaljrik realism.
Bonddottern Emma gifter sig med tråkige landsortsläkaren Charles Bovary, som hon fort tröttnar på. Lik en Don Quijote drömmer hon sig bort med böckernas hjälp; hon ser framför sig slottsbaler, lyxkonsumtion och parisiska äventyr. Så småningom inleder hon också amorösa affärer med olika män. Hon är omättlig på shopping och billig erotik. Vägen mot helvetet är sedan kantad av svinutställningar, droskfärder och patetiska avskedsbrev.
Intrigen är omväxlande banal, klichéfylld och snaskig. Flera av figurerna är skrattretande eller direkt motbjudande; knappt någon vinner läsarnas gillande. Men allt berättas utan ställningstaganden eller moraliska domar. Flaubert ville vara en objektiv naturalist och letade ständigt efter de perfekta ordvalen i varje formulering. Skulle jag bara bedöma underhållningsvärdet hade betyget stannat på en trea, men romanen är ändå så pass viktig, intressant och smart att den förtjänar ett högre betyg.
Bonddottern Emma gifter sig med tråkige landsortsläkaren Charles Bovary, som hon fort tröttnar på. Lik en Don Quijote drömmer hon sig bort med böckernas hjälp; hon ser framför sig slottsbaler, lyxkonsumtion och parisiska äventyr. Så småningom inleder hon också amorösa affärer med olika män. Hon är omättlig på shopping och billig erotik. Vägen mot helvetet är sedan kantad av svinutställningar, droskfärder och patetiska avskedsbrev.
Intrigen är omväxlande banal, klichéfylld och snaskig. Flera av figurerna är skrattretande eller direkt motbjudande; knappt någon vinner läsarnas gillande. Men allt berättas utan ställningstaganden eller moraliska domar. Flaubert ville vara en objektiv naturalist och letade ständigt efter de perfekta ordvalen i varje formulering. Skulle jag bara bedöma underhållningsvärdet hade betyget stannat på en trea, men romanen är ändå så pass viktig, intressant och smart att den förtjänar ett högre betyg.
Mme Bovary ripped me in two. I've never loved a style so much while liking a story so little. Madame Bovary is an extremely annoying woman. I never liked her: she makes only bad decisions, she's shallow, and she's predictable. I knew the ending of this one well before page 100.
That said, Flaubert is rightly regarded as a stylistic master. His prose puts you in the world of the novel unlike any book I've ever read. It's filled with sounds, sights, smells--all vividly evoked and brought to life. All of this came through despite the translator. I hope B&N got another translator for their more recent version because whoever translated my edition was awful. Awkward phrasing and mistakes abound.
It's worth reading. Maybe I'll like his other stuff better.
More: http://ahabsquest.wordpress.com/2007/06/30/madame-bovary/
That said, Flaubert is rightly regarded as a stylistic master. His prose puts you in the world of the novel unlike any book I've ever read. It's filled with sounds, sights, smells--all vividly evoked and brought to life. All of this came through despite the translator. I hope B&N got another translator for their more recent version because whoever translated my edition was awful. Awkward phrasing and mistakes abound.
It's worth reading. Maybe I'll like his other stuff better.
More: http://ahabsquest.wordpress.com/2007/06/30/madame-bovary/
Uno dei libri più INUTILI che abbia mai letto. Volevo uccidere la protagonista, pagina dopo pagina. Non ho mai disprezzato tanto un personaggio. Questo libro non merita la fama che ha.
Quite delightful, and not entirely as I expected. Given the book dates to the nineteenth century, I was anticipating something a little more in the vein of Alexandre Dumas, but Flaubert's story is much more in the Romantic tradition, and entirely surpasses its medium, creating a very believable and accessible world in rural Normandy, in which to set his tale of Mme Emma Bovary and her sensational affair with the notorious Rodolphe Boulanger. Flaubert follows all the drama and melodrama of Mme Bovary's life, all her discontent and pique, with perfect precision and realism, crafting a world both entirely idealized and entirely true.
Sadly, as the text I had was an abridged version, the story seemed truncated, and thus I cannot award it five stars as it probably deserves. However, more than worthy of four stars.
Sadly, as the text I had was an abridged version, the story seemed truncated, and thus I cannot award it five stars as it probably deserves. However, more than worthy of four stars.
Jako se dugo nije desilo da me neka knjiga natera da se ljutim na junaka/junakinju. Flober je majstor, uvlači vas u svoj svet, pa ćete, hteli to sebi da priznate ili ne, verovatno gutati ovu knjigu. Kod mene je zaslužila visoku ocenu, uprkos sentimentalnosti i tematici kakvu ne obožavam preterano, zahvaljujući tome što je uspela da mi promeni raspoloženje i natera me na razmišljanje o sebi, danima nakon poslednje pročitane strane.
A beautiful careful translation. The endnotes perfectly explain the context.